Okay what is next

Inte varje dag som man vaknar kl 04:00 på morgonen och tänker på allt som har hänt på 1 år. Jag är väldigt tacksam för den här perioden av saktare slag för det får mig att minnas dom helt galna dagarna i New York och hur jag hoppas att framtiden ter sig. Att få vila i nuet är väldigt skönt för jag vet att sen när man mitt uppe i livet så har man mycket lugn och vila att hämta från denna period. 

Jag minns dom dagarna jag satt på tunnelbana och bara glodde rakt ut för jag kunde inte fatta att jag bodde, levde och "jobbade" i New York. Att göra det jag gjorde och få uppleva det jag gjorde, det var så overkligt oftast för jag trodde verkligen inte i min vildaste fantasi att jag skulle kunna ha möjligheten att göra något sådant!

Vissa saker kan man kontrollera och vissa inte alls, det som har betydelse är hur man hanterar sina omständigheter. Good, bad or ugly. Det kommer alltid ner till attityden man har. 
Attityden jag vill ha är: tacksamhet, glädje, empati och kärlek. 

Jag kan bli väldigt nostalgisk och minnas en väldans massa, det är mitt sätt att visa tacksamhet för det som sker i mitt liv. Det betyder något djupt för mig och jag vill dela med mig av det. För Gud ska ha all tack och ära för allt jag får uppleva! 

Days of love

Ny dag och ny vecka. Vilken härlig start med så fint väder! 
I helgen var jag och passade min systers katt och passade även på att träffa min fina vän Sofia i Kristianstand. Hade en helt fantastisk dag och uppskattar hennes vänskap och driv otroligt mycket! 

Dagarna går fort men nu har jag lärt mig att ta en dag i taget, ett steg i taget till målen så får vi se utbetalningen sen. Och idag så tränade jag på gymmet första gången på 3 veckor efter en sjukt jobbig förkylning/virus! Det kändes som jag skulle spy ibland men otroligt härligt att känna att jag kunde ta i och inte tog ut mig helt. Har saknat träning enormt mycket. Har varit ute och gått med Hachi rätt mycket så det är alltid något. Men det är något med att åka in, lyssna på musik/podcast och sedan kött järnet och sen åka hem och lyssna på musik/podcast igen. Det är vardagslyx för mig :)

Jag måste boka in en hälsokontroll så att jag kan se att allt är som det ska efter ha varit så trött och dålig ett bra tag. Och jag måste kolla att jag har alla sprutor och så inför resan till Afrika. 
 
Är sjukt glad för den här sommaren! Älskar att jag har tid att vara ute i naturen och jobba. 
 
 


Last year

Förra året vid den här tiden fram till Augusti. Vilka minnen man har! Det är så kul att se förberedelserna inför flytten till New York jag hade och hur viktigt denna tid var för mig. Sjukt tacksam vad ett år har gjort med mig! :) 

Stuff

Hello :) 
Vilket väder! Man blir så glad och man bara går runt och stirrar på träden som blir så gröna för varje dag som går. Det är helt fantastiskt! Dock är jag förkyld så jag går runt och känner mig glad över värmen och solen men samtidigt blir jag så seg. Men men det är bara att vila och försöka ta igen sig. 

Tänkte jag ska sitta lite med bilderna från i fredags, det var sjukt länge sen som jag bara tog med kameran spontant. Glömt hur roligt det är och hur viktigt det är också. Jag vet inte varför men nu är det som en plugg har lättat i mitt sinne när det gäller foto och jag tycker det är roligt igen. Jag vill ju jobba mot företag så jag har lite idéer hur jag vill gå tillväga. Vi får se helt enkelt :) Det är så mycket jag vill göra så det är dags att ta tag i dom drömmarna också!

Blommor, flätor och glass med syster och mamma idag. Det är inte fel det!
 

Happiness

Vilka dagar det har varit. Tagit examen, påbörjat en ny väg i livet och vi har strålande väder! 
Igår var vi på Hovdala slott för riddarspelen och det var en helt fantastiskt dag :) 
På kvällen åt vi mongolisk BBQ för att fira att jag är färdig yrkesfotograf, så underbart att ha hela familjen vid ett bord och små underbara brorsöner som lyser upp rummet. 

Kommer mer bilder när jag har lite tid för just nu vill jag bara vara ute i naturen :) 


I <3 my family

On my way

Det känns helt sjukt att nu ska man åka upp till Gamleby för sista gången! 
Två år har gått och nu tar man examen. Vilken känsla! Ska njuta som bara den av den här tiden och umgås med klasskompisar. Allt jobb och annat får vänta tills nästa vecka :) 

Snart kommer min klasskompis Pauline, sjukt glad att vi har kunnat åka tåg tillsammans och även gå till skolan varenda dag <3 
Frukost och netflix :D 

Challenge

 
Jag måste verkligen bli bättre på att fotografera i vardagen. Jag har flera fotograferingar jag hade velat göra men så struntar jag i det för jobb eller något annat kommer före. Usch vill bara sparka mig själv där bak och bara fotografera allt möjligt. Sätter sådan press och stress på mig själv så själva glädjen som jag alltid har känt för foto försvinner. Att vara kreativ och träning är faktiskt väldigt lika varandra, så fort man inte tar hand om det, lär sig, utmanar sig själv och kör järnet så blir det bara blaa.

Något jag länge har velat göra men inte har gjort för att jag har känt att "Nej det klarar jag inte av". Och då viskar en liten röst till mig "Varför inte? Vad är du rädd för?" Och då sitter jag där och funderar. 

Ibland får man lära sig samma läxa flera gånger tills det någon dag fastnar och man inser att man har kommit förbi sitt problem. Detta är ett av mina problem och jag jobbar på det sakta men säkert. 

Vill få tillbaka glädjen och inspirationen/motivationen att skapa och att göra det på bästa möjliga vis! Ibland skiter det sig men det är mycket som kan skita sig här i livet har man ju insett :) 

Nu ska jag sätta mig och göra det som jag inte tror jag klarar av och jag ska se till att njuta av det med :) 
 
 
 

Stuck

För några veckor sen råkade jag se ett videoklipp på FB som jag verkligen inte ville se. Den spelades upp direkt och jag hann max se två sekunder men ändå fick jag innebörden klart för mig. Jag klickade inte på videon utan det spelades direkt upp på mitt flöde. 

Jag började gråta direkt och blev så skakad och äcklad. När det gäller bilder och videos med hemska människo öden eller djur som blir skadade så klarar jag inte av att se det. Jag klarar av att läsa mycket bättre och ta in det som står. Men när det är bilder eller videos så kan jag inte bli kvitt det. Jag är van när det gäller människors livshistorier och upplevelser - jag klarar av sådant som är tufft för jag vet innebörden att få berätta sådant för en annan människa och bli förstådd. Jag känner med hela mitt hjärta och kropp för dem människorna som har råkat illa ut. Det berör mig mer än vad jag kan uttrycka. 

Jag har mått illa i vissa tillfällen och den dagen jag såg den videon så mådde jag dåligt hela dagen. Det spelades upp om om igen i huvudet. Jag försöker inte tänka på det och när tankarna vandrar så försöker jag kontrollera det. Jag är känslig och jag vet om det, jag tänker ALDRIG sluta bry mig om människor och djur bara för någon tycker jag är för känslig.

Det är en sjuk värld vi lever i. Om vi inte skyddar våra hjärtan att bli förhårdade så kommer empati och förstå innebörden av en annan persons lidande försvinna. Känslokalla, råa människor skrämmer mig. Folk som sitter skrattar åt djur som blir skadade eller människor och är så pass tröga att dem inte inser hur seriöst skadade dem blev.   

Det gäller att skydda sig själv mot det som man vet gör en illa berörd. Jag har lärt mig läxa efter några år sen jag råkade se ett klipp på Aftonbladet som fick mig att må extremt dåligt. Nu är dem i alla fall bättre på att skriva VARNING starka bilder när något sådant sker.
 
 
Något som fick mig tänka på allt det här och varför jag skriver detta blogginlägg var serien " The Internet ruin my life" - det är som det låter - om personer som har fått sina liv förstörda av internet. Jag blev chockad när jag insåg att jag kände igen några personerna som är med i den serien för jag själv har sett dem bilderna dem pratar om och visar! Och då bor jag inte ens samma land som dem. Deras sida av myntet var väldigt intressant att få reda på. Hur fasen kan nättroll förstöra någons liv över en bild?!

Det äcklar mig så förskräckligt med nättroll. Att skriva någon ska dö för ett tweet? Att man förtjänas att våldtas och mördas? Folk som skrattar och hånar andra människor på nätet hur dem ser ut. Och visst har man skrattat åt en bild som verkar rolig och på skämt man hinner inte tänka på hur den människan faktiskt mår. Vissa har tack och lov kunnat vända sina olycksaliga upplevelser till något positivt. 

Jag älskar internet, media och foto. Jag älskar det för det går att sprida bra budskap, göra skillnad och uppmuntra människor. Jag avskyr när folk beter sig så otroligt vidrigt och kärlekslöst.  

Jag hoppas att det en dag kommer en lag världen över att man kan bli straffad att sprida hot, hat och rent ut sagt mobbning via internet. Och att stjäla någons identitet och bilder för att catfish:a.

Man behöver vara bra stark att strunta i vad folk skriver eller säger om en. 
Vad folk säger eller tycker om dig definerar inte dig som person. 
 
 
 

2 months and seven days

Igår var det högskoleprovet och det var blandade känslor. Jag trodde aldrig jag skulle vilja eller våga mig försöka på det så det känns skönt att ha gjort det nu. Vi får se vad som händer. Det som händer det händer, jag tänker fortsätta drömma och kämpa oavsett. 

Jag har varit hemma i över två månader nu. Kan inte riktigt fatta det samtidigt som tiden i New York kommer alltid vara inpräntat i mitt minne. Livet har tagit sina turer nu känner jag och jag hoppas att ha en bättre säsong framför mig snart i alla fall. Ibland när jag ser New Yorks skyline på tv eller min favvo serie Blue Bloods, så får jag en sådan overkligehetskänsla och minnen när jag stod där och kollade upp bland byggnanderna. Jag är otroligt glad för min tid där för jag har uppskattat kulturer på ett helt annat sätt och hur viktigt det är att bli välkomnad i ett land. 

Det är tufft när det är svårt och det är ännu tuffare att vara ärlig om det ibland med. 
Det är tur att jag har dagboken att läsa när det är "regninga dagar" hos en själv. Det får mig alltid att bli glad och tacksam igen. 

Ny vecka imorgon och nya tag. 
 
Visa fler inlägg